Historik
Programföretagen Sveriges Radio AB (Sveriges Radio), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) är stiftelseägda sedan början av 1990-talet. Ändringen av ägandeformen gjordes när delar av den tidigare ägarkretsen – folkrörelserna, näringslivet och dagspressen – inte ville kvarstå som ägare. Efter beslut av riksdagen skulle företagen från år 1994 ägas av var sin stiftelse. Av förenklingsskäl fick de tre stiftelsernas styrelser en identisk sammansättning. Genom valet av stiftelseformen ville statsmakterna åstadkomma tydliga spelregler för relationerna mellan staten och programföretagen. Som alternativ ägarform diskuterades bland annat ett helstatligt ägande av företagen. Att genom statligt ägande placera programföretagen direkt under den verkställande makten ansågs dock vara en olämplig lösning. Stiftelseformen valdes för att den bäst ansågs kunna tillgodose kravet på självständighet och integritet för programföretagen.
Från och med år 1997 ägs programföretagen av den nuvarande Förvaltningsstiftelsen, som formellt heter Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Regering och riksdag ansåg att det är mer rationellt med endast en stiftelse, eftersom de tre ägarstiftelserna hade samma övergripande mål. Förvaltningsstiftelsens uppgift är att främja självständigheten hos programföretagen genom att äga och förvalta aktierna i programbolagen samt att utöva de befogenheter som är förknippade med detta. Stiftelsen har inte något inflytande över radio- och TV-programmen och inte heller över medelstilldelningen till programföretagen.
Hur stiftelsen fullgör sin uppgift
En viktig del av den övergripande uppgiften – att främja självständigheten hos programföretagen Sveriges Radio, SVT och UR – är att utse styrelserna i företagen. Detta är tidskrävande eftersom uppgiften kräver mycket noggranna överväganden.
Som ägare av samtliga aktier i programföretagen har stiftelsen skyldighet att genom sina företrädare vid årsstämmorna i programbolagen ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktörerna i programföretagen. Stiftelsens bedömning grundar sig i första hand på företagens årsredovisningar och revisions-berättelserna rörande dessa. Eftersom stiftelsen utgör moderföretag i en koncern, där program-företagen är dotterföretag, är stiftelsen skyldig att varje år upprätta en koncernredovisning.
Förvaltningsstiftelsens styrelse har årligen ett möte med vart och ett av programbolagens styrelser. Vid dessa möten informeras Förvaltningsstiftelsen om programbolagens arbete och utveckling samt diskuterar styrelsernas arbete. Förvaltningsstiftelsen tar också del av utvärderingarna av programbolagens styrelsearbete.
Stiftelsen avger även remissyttranden till regeringen över utredningsförslag som rör public-servicefrågor.
Hur stiftelsen finansieras
Vid stiftelsens bildande tillfördes denna medel vilka utgör en ekonomisk bas som inte får förbrukas på annat sätt än för betalning av nyemitterade aktier i programföretagen. Det är enbart avkastningen på dessa medel som finansierar stiftelsens verksamhet.
Stiftelsens styrelse och dagliga drift
Förvaltningsstiftelsens verksamhet leds av en styrelse. Denna består av en ordförande och tolv andra ledamöter. Ordföranden utses av regeringen utifrån kompetens, integritet och lämplighet på samma sätt som gäller för andra regerings-utnämningar. De övriga ledamöterna utses av regeringen efter förslag av de poltiska partierna i riksdagen. Sedan 2007 gäller att alla riksdagspartier skall vara representerade i styrelsen. Eftersom stiftelsen arbetar långsiktigt bör dess samman-sättning inte påverkas direkt av valresultat eller regeringsskiften. Ledamöternas mandatperioder är därför relaterade till riksdagens så att ordförande och hälften av övriga ledamöter utses året efter ordinarie riksdagsval. Ordförande utses på fyra år och övriga ledamöter på åtta år. Stiftelsens nuvarande sammansättning framgår av stiftelsens styrelse.